Inomhusmiljön är ett centralt diskussionsämne inom boende- och byggbranschen, främst på grund av dess direkta påverkan på människors hälsa, välmående och produktivitet. Då människor tillbringar en stor del av sina liv inomhus, är luftkvaliteten avgörande för deras hälsa. Dålig inomhusluft kan orsaka eller förvärra hälsoproblem som astma, allergier, huvudvärk och trötthet. Ventilation, luftfuktighet, temperatur och ren luft är avgörande faktorer för att säkerställa en hälsosam inomhusmiljö. En effektiv inomhusmiljö handlar även om att skapa byggnader som är energieffektiva och hållbara. För att minska klimatpåverkan arbetar byggbranschen med att optimera ventilationssystem, isolering och materialval för att minimera energiförbrukning utan att kompromissa på luftkvaliteten. Detta är viktigt för att uppnå både nationella och globala miljömål. Samtidigt är den viktig både ur ett hälsoperspektiv och ett hållbarhetsperspektiv, vilket gör den till en prioriterad fråga inom bygg- och fastighetsbranschen.
Inomhusmiljön påverkar komforten och produktiviteten, särskilt i arbetsplatser och skolor. Studier har visat att god luftkvalitet och rätt temperatur kan förbättra koncentration, prestation och trivsel. Även bostadsmiljöer påverkas då en trivsam inomhusmiljö bidrar till ett bättre boende. Om ventilationssystemet inte är korrekt utformat eller om byggnaden inte är tillräckligt ventilerad, kan fukt lätt byggas upp och leda till mögelproblem. Mögel påverkar inte bara byggnadens hållbarhet utan även hälsan, eftersom mögelsporer kan orsaka allergier och luftvägsproblem.
Byggbranschen måste följa strikta regler och standarder för inomhusmiljö och energieffektivitet, vilket driver branschen att fokusera på dessa frågor. Exempelvis finns det krav på ventilationskapacitet, energianvändning och luftkvalitet i byggnormer och miljöcertifieringar (som BREEAM och LEED), vilket gör att inomhusmiljön blir en naturlig del av byggprocessen. Allmänhetens medvetenhet om inomhusmiljöns påverkan på hälsa och miljö har ökat, vilket skapar efterfrågan på bostäder och byggnader med god luftkvalitet och hållbarhetsprofil. Detta har lett till att byggföretag och fastighetsutvecklare sätter inomhusmiljö i fokus som en konkurrensfördel.
OVK är viktig för frisk luft inne
Det finns flera politiska instrument och regelverk som används för att säkerställa att inomhusmiljön där människor vistas är hälsosam och säker. Dessa inkluderar lagstiftning, standarder, miljöcertifieringar och ekonomiska incitament, både på nationell och internationell nivå. I Sverige regleras byggandet av fastigheter genom Plan- och bygglagen (PBL) och Boverkets byggregler (BBR). Dessa regler anger krav på bland annat ventilation, fuktsäkerhet, energianvändning och radonsäkerhet i byggnader för att säkerställa en hälsosam inomhusmiljö. BBR innehåller specifika riktlinjer för luftomsättning, temperatur och andra faktorer som påverkar luftkvalitet och komfort. Miljöbalken är en viktig lagstiftning som ställer krav på att miljön, inklusive inomhusmiljön, ska vara fri från föroreningar och ohälsosamma ämnen. Enligt miljöbalken har fastighetsägare och hyresvärdar ansvar för att säkerställa att inomhusmiljön uppfyller hälso- och miljökrav. OVK är en lagstadgad kontroll som kräver att ventilationssystem i byggnader regelbundet inspekteras och godkänns. Syftet är att säkerställa att ventilationen fungerar effektivt och uppfyller de krav som finns för luftkvalitet och energieffektivitet. OVK genomförs med olika frekvens beroende på byggnadstyp och ventilationssystem, vilket bidrar till att upprätthålla en god inomhusmiljö och förhindrar problem med fukt, mögel och dålig luftkvalitet.
Boverket har etablerade regler för luftkvalitet och inomhusmiljö. Fastighetsägare är skyldiga att tillhandahålla en säker och hälsosam boendemiljö, vilket inkluderar god ventilation, temperatur och luftkvalitet. Boverket ger ut riktlinjer för bland annat ventilation och luftkvalitet i skolor, förskolor och bostäder. Dessa riktlinjer används ofta av kommuner och andra myndigheter som vägledning i deras arbete med att säkerställa en god inomhusmiljö, särskilt för känsliga grupper som barn och äldre. Miljöcertifieringar för byggnader är frivilliga men starkt efterfrågade i branschen, särskilt för nybyggnationer och renoveringar. Dessa certifieringar sätter krav på inomhusluftens kvalitet, energiförbrukning, ventilation, ljus och andra faktorer som påverkar hälsan och komforten. Även om de inte är lagstadgade, används de ofta för att höja standarden och ge byggnaden en konkurrensfördel.
Staten erbjuder ibland stöd och bidrag för energieffektivisering och hållbara byggnationer som syftar till att förbättra inomhusmiljön. Ett exempel är bidrag för installation av energieffektiva ventilationssystem eller renoveringar som minskar radonhalten i bostäder. Dessa ekonomiska incitament främjar investeringar i bättre inomhusmiljöer. EU-lagstiftning, som energieffektiviseringsdirektivet och byggproduktförordningen, ställer krav på energieffektivitet och byggprodukters påverkan på hälsa och miljö. Genom att följa EU
regler för energianvändning och luftkvalitet ska medlemsländerna bidra till att säkra en god inomhusmiljö i linje med klimatmål och hälsomål. Kommuner har ansvar för tillsyn av inomhusmiljöer i skolor, förskolor och vårdboenden. Genom regelbunden kontroll och inspektion ser kommunala miljö- och hälsoskyddsförvaltningar till att ventilationssystem och luftkvalitet följer lagstadgade krav.
Så här jobbar vi med inomhusmiljön i Sverige
Det finns flera politiska regelverk som används för att säkerställa att inomhusmiljön där människor vistas är hälsosam och säker. Dessa inkluderar lagstiftning, standarder, miljöcertifieringar och ekonomiska incitament, både på nationell och internationell nivå. I Sverige regleras byggandet av fastigheter genom Plan- och bygglagen (PBL) och Boverkets byggregler (BBR). Dessa regler anger krav på bland annat ventilation, fuktsäkerhet, energianvändning och radonsäkerhet i byggnader för att säkerställa en hälsosam inomhusmiljö. BBR innehåller specifika riktlinjer för luftomsättning, temperatur och andra faktorer som påverkar luftkvalitet och komfort. Miljöbalken är en viktig lagstiftning som ställer krav på att miljön, inklusive inomhusmiljön, ska vara fri från föroreningar och ohälsosamma ämnen. Enligt miljöbalken har fastighetsägare och hyresvärdar ansvar för att säkerställa att inomhusmiljön uppfyller hälso- och miljökrav. Instrumenten fungerar tillsammans för att säkra inomhusmiljön och höja medvetenheten hos fastighetsägare, hyresgäster, byggföretag och myndigheter, och de ger grundläggande skydd för hälsa och säkerhet i alla typer av byggnader där människor vistas.
Miljöcertifieringar för byggnader, så som Miljöcertifieringar, BREEAM, LEED, Svanen, Miljöbyggnad, är frivilliga men starkt efterfrågade i branschen, särskilt för nybyggnationer och renoveringar. Dessa certifieringar sätter krav på inomhusluftens kvalitet, energiförbrukning, ventilation, ljus och andra faktorer som påverkar hälsan och komforten. Även om de inte är lagstadgade, används de ofta för att höja standarden och ge byggnaden en konkurrensfördel. Staten erbjuder ibland stöd och bidrag för energieffektivisering och hållbara byggnationer som syftar till att förbättra inomhusmiljön. Ett exempel är bidrag för installation av energieffektiva ventilationssystem eller renoveringar som minskar radonhalten i bostäder. Dessa ekonomiska incitament främjar investeringar i bättre inomhusmiljöer.
EU-lagstiftning, som energieffektiviseringsdirektivet och byggproduktförordningen, ställer krav på energieffektivitet och byggprodukters påverkan på hälsa och miljö. Genom att följa EU regler för energianvändning och luftkvalitet ska medlemsländerna bidra till att säkra en god inomhusmiljö i linje med klimatmål och hälsomål. Kommuner har ansvar för tillsyn av inomhusmiljöer i skolor, förskolor och vårdboenden. Genom regelbunden kontroll och inspektion ser kommunala miljö- och hälsoskyddsförvaltningar till att ventilationssystem och luftkvalitet följer lagstadgade krav.
